söndag 31 maj 2015

"Gillar du sex?"

I går på nattklubben så stod jag i kö i säkert 30 min.

Då jag stod där så började folk att prata med varandra.

Framför mig stod 2 killar och en tjej.

Killarna kände inte tjejen utan hon stod själv för att hon väntade på sin kompis, samma som mig.

De började prata med oss och var trevliga.

Den ena killen tittade mycket på mig och jag tyckte att han såg helt ok ut.

Tjejen framför mig var lite dragen och hon och killen, som hade tittat mycket på mig, stod nära varandra.
Efter ett tag så stod de väldigt nära, han frös och hade inget paraply, ja, det regnade som bara den, och det hade hon. Så de stod och höll om varandra.

Efter ca 15 min i kön så såg jag att de kysste varandra två ggr.

Vad snopen jag blev, gör folk sånt!
Är de så desperata efter närhet??

Väl inne på stället så försökte han, som hade tittat på mig men kysst en annan, att få kontakt med mig.
Han ville att jag skulle följa med och dansa tex när han passerade mig.

My ass att jag tänker!
Han gjorde redan sitt val för länge sen.

Tillbaka till kön.

Då det började regna så var det en kille bakom mig som ställde sig under mitt paraply.
Han började att prata med mig om allt möjligt.
Han var lite dragen men inte så farligt.

Det kom fram att jag nyligen har pluggat till elektriker.
Han var byggingenjör eller nåt sånt.

Då jag sa det så spärrades hans ögon upp.

Han: "Du skämtar?? Vet du, en kille jag känner från Skanska Electro ringde mig häromdagen och frågade om jag visste om några lärlingar."

För att göra historien kort så tog han mitt nummer för att ta detta vidare.

Väl inne på stället så såg jag en stol precis i närheten av där min kompis och hans kompisar stod.
Jag var trött i ryggen så jag satt mig.

DIREKT då jag satt mig så började killen bredvid mig att prata.

"Hej! Där är ju du!"

Åh, nej...han hade varit framme förut hos mig... lite jobbig kille.

Han började prata om dittan och dattan.

Han frågade vad jag gillade för typ av killar mm.
Han verkade ganska rolig så jag satt kvar och lyssnade på honom.

Efter ett tag sa han:

"Bor du i solna? Gillar du AIK?"

Jag: "Nä, det gör jag inte men det gör antagligen du...."
Han: "hahhahaha fy fan vad rolig du är, jag gillar dig!"

Han: Men du, gillar du sex?"

Jag vände mig om och tittade på honom, typ som att, va fan frågade du nu?

Jag:"Det säger jag inte, det får bara en person veta och det är den jag skaffar ett förhållande med."

Han:"Jo, men säg nu."
Jag:"Nej, det är hemligt."sa jag och reste mig för att gå till mina vänner.

Då jag skulle gå hem så sprang jag på honom igen.

Han: "Säg om du gillar sex då. Är du bra i sängen?"

Jag svarade inte ens..... utan gick istället förbi för att hämta min jacka.

"P- piller påverkar valet av män."

Jag har googlat om p-piller:

"Så, vilken är risken för kvinnor som börjar ta syntetiska hormoner i tidig ålder och håller på dem i upp till 15 år eller längre? 

Cancer, Hjärtsjukdom, Förtunning av ben, Fatal blodpropp, Nedsatt muskeltillväxt, Långsiktig sexuell dysfunktion, migrän, Viktökning och humörsvängningar, jästöverväxt och infektion."

De som slutat med p-piller fick en del biverkningar:

Någon sorts eksem i ansiktet (små vätskefyllda utslag) samt att huden blev torr som fiskfjäll.
Håret har blivit tunnare, gått upp i vikt.
Magen har svullnat upp.

Hudreaktioner, håravfall och viktförändringar.

Kroppen började bete sig som om den var gravid.

Muntorrhet, näsborretorrhet, prickar/fjällighet i ansiktet, buksvullenhet, viktuppgång, och hårförtunning.

Acne och rejäla menssmärtor.

Man ska ha läkarövervakning om man har migrän och tarmsjukdom i samband med ätande av hormon p-piller.

Det är ingen som sagt någonting om detta till mig....

Har ju migrän sen länge....

Inte har jag läst bipacksedeln eller liknande då jag har ätit p-piller så länge och alla läkare har vetat om det.
Så jag har trott att allt har varit lugnt eftersom ingen har sagt nåt.

Kontentan av att sluta med p-piller är:

Negativt: Man KAN öka i vikt, få acne eller liknande hudbesvär, Tappa hår, få extrem mensvärk.

Allt detta pga att kroppen har tillförts konstgjorda hormoner i så många år, i mitt fall över 20 år.
Efter flera månader, upp till 6 månader, så kommer hormonerna att stabiliseras.

Positivt: Ökad sexlust och den omedvetna lukten för killar normaliseras.
Säkert mer saker.

Enligt FYI Living:
"Kvinnorna på piller föredrar män med liknande MHC gener. Studier visar att" kvinnor anser att luktsinnet är en viktig faktor i sin bedömning av potentiella partners. " Således, på grund av allvarliga förändringar i lukt preferenser, kan användningen av p-piller påverka val av partner . "

"Detta är något som de flesta människor inte skulle överväga, men enligt forskarna, kan kvinnor som är på p-piller oavsiktligt förledas att välja mindre kompatibla långsiktiga partners än kvinnor som inte använder p-piller"

Så..........
Det känns läskigt men jag tror nog att jag INTE börjar på ny karta i morgon......

Efter 20 år så välkomnar jag mina egna hormoner.

lördag 30 maj 2015

Ibd av p-piller?

Jag är nu ännu mer förvirrad i mitt sökande ang p-piller och tarmsjukdom....

Hittade detta på nätet:

"P-piller Användning av p-piller har i flera studier visat en liten riskökningen för att utveckla IBD, framför allt CD (173,174). Kombinerade p-piller består av både gestagen och östrogen, medan minipiller endast innehåller gestagen.

Den observerade riskökning för IBD är relaterad till östrogeninnehållets aktiverande effekt på immunsystemet, medan gestagener är svagt immunhämmande (175). Det har också framförts en hypotes om att östrogen bidrar till multipla mikrotromboser i gastrointestinala blodkärl, vilket i sin tur bidrar till IBDutveckling (176). Bland patienter med känd IBD har man dock inte kunnat påvisa någon relation mellan p-piller och ökad sjukdomsaktivitet."

Varför i helvete är det ingen läkare som har pratat om detta??

Killen, I och rädsla för killar

Killen, I, frågade om vi kunde ta en promenad i helgen om vädret tillåter.

Vi sa i dag, lördag, men det ska regna.

Så vi får se....

I kväll ska jag på en nattklubb som jag inte har besökt på länge.

Har en kompis som fyller år och som vill dit med flera andra.

Helt plötsligt har jag ingen lust att gå ut och träffa folk....
Eller killar...

Känner mig inte alls redo, lite rädd kanske....

Men jag vill ju ha en relation....men rädslan stoppar mig....

Ja, ja...det kanske blir kul i kväll.

Sluta med p-piller, risk för blodpropp

Efter flera år hos samma gynekolog så stängde de till slut igen.

Så jag fick leta efter ett nytt ställe att gå till.

Jag är ju ganska känslig med sådant, så jag frågade på telefon efter en mjuk och snäll kvinna.

Jag prövade de första jag fick svar hos, det lät lovande.

Då jag kom dit så började vi prata.

Hon sa:

"Jag ser här att du har IBD, tarmsjukdom, och du äter kombinerade p-piller.
Eftersom du börjar komma upp i åldern...."

Va?? Vem pratar hon med, sitter det någon annan här i rummet??
Komma upp i åldern... Hon kan ju inte mena mig. ;)

Hon: "Då får man absolut inte äta dessa p-piller om man har en tarmsjukdom, för det finns en risk för blodpropp."

Jag blev helt paff!!

Jag: "Va? varför har ingen sagt nåt?"

Hon: "Ja det tycker jag också är konstigt, att mag och tarm läkaren inte säger något förstår jag, de är ju inte gynekologer."

Hon föreslog direkt minipiller, Cerazette.
De innehåller bara ett hormon, gestagen.
De jag äter nu innehåller även östrogen.

Jag frågade vad som händer med kroppen då.
Hon sa att man kan bli deprimerad.

EH?? Det vill jag INTE bli.

Jag sa till henne att jag läst ,av en läkare, att äggen/äggstockarna sover då man äter p-piller och då man slutar så vaknar de med en kick och det är flera som blir gravida direkt då de slutar med p-piller pga detta.

Hon visste inget om detta.

Jag sa att jag blir lite nojjig och förvirrad, eftersom jag har ätit dessa sen tonnåren.
Jag vill så gärna ha barn, hittar jag inget förhållande så funderar jag på att lösa det själv.
Byter jag p-piller, mixtrar med hormoner, så kanske jag väcker mina äggstockar, jag kanske förstör mina chanser mer till att kunna få barn.
Sa jag.

Alla möjliga tankar for genom huvudet.

Hon gav mig inget svar på mina funderingar.
Sa bara att det inte var bra pga blodpropps risken.

Jag: "Kan jag få ett recept på mina, trionetta, ändå, bara tre månader, så får jag fundera lite på saken, hur jag ska göra. Måste smälta detta."

Hon suckade, var tyst en stund och svarade sedan lite surt:
"Ja ok... men bara tre månader, sen tänker jag INTE skriva ut nåt mer sådant!"

Får de verkligen neka en?
Det är ju mitt liv.

Jag hade velat träffa någon som är lite mer påläst.
Någon som hade sagt det lite schysstare än det sura hon sa.

När jag pratade med min tarmläkare om detta så sa hon att hon inte hört något om detta och skulle genast ta upp det med sina kollegor.

Däremot sa hon att, hon inte tror att blodproppsrisken skulle öka om man hade en normal aktivitet i sin tarm. Hon kunde förstå om man hade ett aktivt skov ofta, men inte annars.

Så jag vet inte vad jag ska göra nu.....

Om jag slutar med p-piller helt......

Kommer jag att gå upp i vikt då?
Kommer jag att gå ner i vikt?

Kommer jag att tappa de små bröst jag har eller kommer de att bli större?

Kommer min kropp att förändras?

Kommer jag att få mer rynkor och grått hår?

Kommer jag att förstöra mina chanser till att få barn då jag väcker mina äggstockar?

Att de vaknar, går det jätte fort att de åldras då?

Eller... tänk om jag blir bättre i tarmen då?
Att jag alltid varit sämre pga p-pillerna?

En person i gruppen på fb skrev:

"Enligt Fass har försämring av Crohns sjukdom och ulcerös kolit rapporterats under användning av kombinerade p-piller. Min gissning är för att det påverkar slemhinnan (i hela kroppen?) och därmed min UC. Gällande risk för blodpropp finns den alltid beroende pga övriga faktorer som ålder, BMI, rökning mm. Det som funkade när jag var 30 och skovfri under många år, funkar inte nu. Tyvärr tror jag att just den sorten mini-P jag fick försämrade min UC, men finns andra piller som passar oss med UC."

En annan skrev:

"Från tidigare inlägg har vi fler som bekräftat att deras UC blivit bättre sen de slutat med p-piller, spiral eller andra hormoner."

Jag har inte haft ett vuxet liv utan p-piller.
Det jag vet om min "Mens" nu är ju inte hur den egentligen är.
Man har ju inte en riktigt mens.

Jag har haft så lite så att jag inte behöver nåt mensskydd, jag har inte haft någon värk och jag har mått bra på dem.

Jag vet inte hur det blir om jag skulle sluta helt....
Har jag riklig mens?
Kommer jag att få ont?

Man kanske kan bli med barn ändå, även då de vaknar med ett kick just då jag slutar, de kanske mår bra en längre tid i allafall....

Egentligen vet jag ju inget om min kropp.
Enligt ultraljud så ser mina äggstockar jätte bra ut.
Men jag vet ju inget om chanserna att bli gravid.

Tydligen så är risken jätte stor att bli med barn då man har skov.
Det har aldrig hänt mig.

Att hela sitt liv ha haft påverkan av konstgjorda hormoner i kroppen...
Det är ju inget jag skulle välja nu, så nyttig som jag försöker vara.

Dock har många gynekologer och barnmorskor genom åren berättat att det är en myt att det är dåligt att äta p-piller.
Tvärtom, så skyddar de mot cancer och andra saker.

Men då jag haft det hela mitt liv så kom det som en chock att helt plötsligt sluta med dem eller byta sort till en helt olik sådan.

Samtidigt känns det lite spännande att sluta helt....
Att få se hur min kropp är på ett naturligt sätt

Jag ska googla massor och kanske leta rätt på någon som är väldigt påläst.

Jag vill veta mer.

Sjukhuset ringde för att ge provsvar

Sjukhuset ringde mig häromdagen.

Jag hade ju varit där för flera månader sen, då pratade hon om att de ville sätta in kortison.
Eftersom varje gång jag lämnat prov så har jag varit dålig, mer eller mindre.

Jag sa nej, då det finns perioder som jag har varit ganska frisk men inte tagit prov just då.
Så de har inte sett det.
Plus att jag ville pröva på egen hand först med kosten.

I alla fall, när hon ringde sa hon att calprotectinet som jag lämnade visade att det hade halverats.

Det var ju glada nyheter, sa jag.

Nej, sa hon, eftersom de har ett nytt sätt nu, att göra testet på, det går fortare och ger mer svar.
Så enligt det nya svaret så hade det försämrats.

Jag fattade ingenting.... Hon kunde inte heller förklara utan sa att hon förstod förvirringen.

Men när jag sa att jag mådde jäkligt bra på LCHF så protesterade hon inte alls.
Jag berättade att magen var normal, att jag mådde bra på alla sätt.

Hon sa även att jag kunde gå ner med underhållsmedicinen från 4/dag till 2/dag, när jag frågade om det.

Hon bokade in mig för nya prover och återbesök först nästa år!

Så hon måste ju tyckt något positivt, annars hade hon inte föreslagit så lång väntan. :)

tisdag 26 maj 2015

"Fuck you"

Jag stod i kö till kassan på Coop.

Två ungdomar stod framför mig, två killar.

Den ena killen sa: "Jag lämnar dig här." och gick och ställde sig vid kassans slut istället.

Varpå hans kompis, som skulle handla, svarade: "Fuck you!"

Eh...?

Är det så man kommunicerar i dag?

En gammal dejt dök upp

Minns ni killen, I?

(http://tribe75.blogspot.se/2015/02/killen-i.html)

Jag var i en galleria för flera veckor sedan.

Då jag strosade runt där så sprang jag på killen I.

Jag var osminkad och hade ett fint nässelutslag på hakan...
Så jag kände mig inte så bekväm.

Vi pratade och skrattade lite.
När vi skulle skiljas åt så sa han: "Vi hörs väl..."

Då sa jag: "Vi har väl inte ens varandras nummer kvar."

Jag hade tydligen hans kvar, han hade inte mitt.

Han fick det igen.

Då vi skildes åt så tänkte jag att vi inte kommer att ses eller höras igen.

På kvällen fick jag ett sms från honom.

"Det var kul att se dig i dag."

Jag svarade och sen gick det ett par dagar av tystnad.

Jag hörde inte av mig till honom.
Glömde även bort honom....

Några dagar senare så började han messa mig.

Han sa bland annat att jag är snygg, skickade också en blombukett på sms.
Sen kom ett mess till......

"Minns du att jag skulle kolla om jobb åt dig, hos en arbetspartner till oss?"

Det är ett elföretag....

Ja, det skulle han kolla men det var ju då, när vi dejtade...
Undra varför han tar upp det nu.

Han skickade ett sms till.
Det var ett fotografi på hans mail med chefen för elföretaget.
Chefen skrev: "Be henne skicka sitt cv." hade han skrivit.

Vad paff jag blev, vaddan detta?

Vad vill han?

Jag minns att jag blev intresserad av honom då vi dejtade.
Men nu då vi sågs, ja...då kände jag ingenting.

Kanske är det för det han sa då vi dejtade.
Kanske var det hans ord som fick mig att tappa känslorna.
Känna att jag inte vill lägga tid på någon som inte vet hur de vill ha det.

Hm......

Jag var i alla fall jävligt snabb med att skicka mitt cv till det där företaget. ;)

söndag 24 maj 2015

Handling väger tyngre än ord

En sak som gör mig irriterad.....

Det är när någon på Facebook lägger upp en text som lyder:

 
Det finns också en annan text som typ är:
 
"Även om man inte hörs på länge så är man bra vänner och finns där."
Något sånt, hittar inte den just nu på nätet.
 
Det gör mig irriterad!
 
Jag har sagt till vänner och bekanta vid olika perioder av livet, "Jag känner mig ensam" eller så har jag berättat hur dåligt jag mått i sjukdomen då de frågat hur jag mår.
 
Har de hört av sig efter det?
 
Nej.
 
Visst, de gillar mig, säkert en hel del ,men om sanningen ska fram, och den kan vara hård i bland, så är det såhär: De tycker inte om mig tillräckligt för en ansträngning.
 
Så är det.
 
Hur dåligt man än själv mår, så minns man alltid en annan människa i nöd efter ett tag.
Om man då bryr sig tillräckligt så hör man av sig.
 
Man behöver inte ens vara nära vänner, utan bara visa att man finns där när de har det tungt.
 
Kan sammanfattas med en text som jag gillar bättre än de ovan.
 
"When someone really cares about you they make an effort, not an exuse."
 
Eller
 
"Det finns ingen som aldrig har tid.
Det handlar bara om prioritering.
Det finns alltid tid för de man verkligen bryr sig om."
 
Så är det, den bittra sanningen. ;)
 
Jag anser inte att man är bra vänner om man bara hörs i bland.
Vänner ja, men inte nära.
 
Bra vänner hörs ofta och delar allt.
Likaväl smärta som glädje.
De visar sig sårbara och berättar sina innersta känslor.
 
Hur ska man annars kunna lära känna någon?
 
Så om någon inte har "tid" eller tar dina ord till sig, så bryr de sig inte tillräckligt. ;)
 
 
Jag gråter inte blod över det, men har insett att det bara är bullshit att säga att man bryr sig men inte visar det. :)
 
Handling väger alltid tyngre än ord.

Glassboxen

Häromdagen, på jobbet, gick jag in i matsalen.

Det var inte fullsatt så det var bara ca 20 personer där inne.

(Skrev ju förut att det nästan bara är killar på mitt jobb och lite pinsamt att gå in i matsalen då väldigt många tittar på den nya tjejen.)

Jag väntade på att få prata med kocken.

Jag gick till en hörna, tänkte att jag kunde vänta där, då syntes jag inte så mycket, ställde mig där och försökte att se lite avslappnad ut.

Jag lutade mig mot en glassbox.

Vad jag inte visste var att den stod på hjul.....

Direkt så åkte såklart ena sidan bakåt och jag tappade lite av balansen.

Jag försökte släta över det hela med att säga  lågt till en kökspersonal:

"Oj, den rörde sig visst." och lutade mig igen på den, fast inte med min tyngd denna gång.

Då kom kökspersonalen fram direkt och sa:

"Jaha, oj den ska inte stå mot väggen." Och börjar dra fram den igen.

Vilket gör att hela grejen, att jag försöker smyga in och inte synas, blev en större grej än jag velat, och det sågs definitivt.....

Så var det med det smygandet och göra sig osynlig... ;)

Kvinnlighet del 2

Jag är stark och trygg i mig själv.

Jag har bra självkänsla.

Men på senaste tiden har jag börjat fundera på min kvinnlighet.

Jag har känt att man inte kan vara kvinnlig om man inte har stora former.

Urringat tex, det går jag inte med.

Det känns larvigt att en person med små bröst går med urringat.

Man har väl urringat för att visa sin klyfta mellan brösten?

Vad skulle jag ha då?

Inget, ja lite kanske......
Pytte lite, en liten aning om att det möjligtvis kan vara ett par bröst där bakom..... ;)

I går på melodifestivalen så såg jag flera kvinnor som hade jätte djupa urringningar, och de hade små bröst.

Det såg ju inte konstigt ut på dem....

Men.... Det känns ändå konstigt.

Om jag hade urringat, är det då för att visa min bröstkorg eller vad?
För någon klyfta syns inte.

Hahahhaha

Men det finns fusk.
Brösttejp och bh:ar med stora inlägg.

Men det känns så fel.

Tänk om jag träffar någon, och har bh med stora inlägg.
Vi startar ett förhållande och första gången han ser mig utan bh....
Vilken besvikelse, vilket lurendrejeri. :)

Jag vet att många tjejer kör med mycket fusk.... ;)

Nä, man ska inte köra med falsk marknadsföring. 

Jag gillar ju mig själv och vad gud har gett mig. :)

Jag minns i högstadiet då jag skämdes för min näsa....
Jag försökte dölja den med håret.

Nu älskar jag min näsa!
Den har karaktär!
Den är jag!

Men ok... något jag skulle tänka mig att göra om, i fall jag hade pengar, det är mina tänder.

Folk säger att jag är så charmig då jag ler och visar tänderna.
Själv tycker jag att det ser ut som att jag har gapat och någon har kastat in mina tänder....

Det är för trångt, för många tänder...

Så, det är ju pengar också...

Därför kan Kim, Jordan och tex Rebecca Stella se ut som de gör.

De har pengar och de har proffsiga fotografer OCH det finns Photoshop.

Hade jag haft pengar så hade jag inte gått runt i trasiga skor, mm.....
Oj, vad jag hade kunnat köpa fina saker till mig själv. :)

"At the end of the day..." (som Yolanda i Beverly Hills fruarna säger)
Så ser vi nog alla lika dana ut hemma med mjukisbyxor.

Dessutom gör ens personlighet mycket, det formar ens utseende.
(Syns kanske inte på bild, men ändå....) ;)

Jag har kommit fram till, att jag har för mycket fritid.

Jag jobbar deltid, sen åker jag hem och umgås med min hund.

Då hinner man tänka mycket, FÖR mycket....

Heltidsjobb, man och barn, då skulle jag nog inte hinna tänka så mycket. ;)

lördag 23 maj 2015

Kvinnlighet

Nyligen såg jag ett program som heter:

Jodie Marsh on Mail order brides

Eller Jodie Marsh on virginity

Det har varit om plastik operationer också.

I vilket fall som helst, första gången jag såg henne..ja... stora opererade tuttar...
Hon vek ut sig i tidningar.

Hon har opererat sin näsa, det är ganska stor skillnad.

Jag hade väl inga förväntningar av programmen.

Jag blev glatt överraskad.
Här är det en tjej som ser ganska ytlig ut.

Hon medger att hennes dåliga självkänsla har fått henne till operationerna.

Reality programmen är bra!

Den ena tog upp, män som betalar massor med pengar för att åka till Tjeckien (tror jag) för att hitta en fru.
Det är uppgjorda träffar med gemensamma middagar och fester.

Nästa serie visade tjejer som sålde sin oskuld för att de är fattiga, de tog även upp könsstympning av tjejer.

Jag har fått se Jodie gråta och vara känslosam.

Hon imponerade på mig då jag såg programmen.

Hon uppfattas som en stark tjej.

Hon sa att hon hade varit singel i, var det 4 eller 6 år?
Minns inte... men hon poängterade hur viktigt det var att värdera sig själv och sin kropp och inte ge sig till vem som helst.

Hon erkände att hon hade varit alldeles för lätt på foten förut.

Jag tror jag har blivit förvirrad över vem jag är på senaste halvåret....

Jag har aldrig sett mig som en kvinna, utan mer som en tjej.
Jag har varit avundsjuk på långa ögonfransar, stora tuttar, stora läppar och numera också kurvor.

Har intalat mig själv att de flesta tjejer i media är fake.

Lösögonfransar, silikontuttar, botox, rumpinplantat, osv.....

Jag har funderat på om jag vill ha det?

Ja, jag vill ha större bröst och större läppar.

(Långa ögonfransar har jag redan av mig själv, när de är sminkade.
Min bakdel är jag nöjd med.)

Jag känner mig inte kvinnlig....

Men jag vet att jag aldrig skulle våga operera mig.....

Men varför vill jag det här?
För att media visar sådant tror jag....
Man blir påverkad.

Tänk, jag är 40 år och trygg i mig själv, ändå så dyker dessa tankar upp!

Ju mer jag tittar på sådant, desto mer vill jag ha.
Som att jag upptäckte att det var fint med stora kurvor.

Jag har ju också en fin kropp även fast jag är smal.
Vi alla är olika.

Jag har inga sexiga bilder.
Ser dem inte som sexiga, för jag är inte det.
Snygga, passar nog bättre.

Snygga bilder har jag några...

(Sorry pappa, men de ligger i slutet här ;))

Men, avundsjukan försvinner emellanåt...
Jag gillar ju det jag ser i spegeln...

Jodie Marsh påverkade mina tankar en del, till att jag faktiskt är kvinnlig. :)

Jodie
 
 
 
 
 
Kim


 
 
Jag









 







Brun blev svart

I dag tonade jag håret.

Ja, jag har blivit lite påverkad av Kardashian och andra program....

Jag ville ha svart hår eller mörkt brunt.

Det är så tunt och slitet pga sjukdomen också.
Tråkigt, men jag kan inte göra så mycket åt det.

Klipper jag det i page eller så, så lär det ligga klistrat mot ansiktet för att det är så tunt...

Ja, ja, jag blev nöjd av resultatet i alla fall. :)


Före
 
 


Slitet jag vet... men så är det...

Efter

 

Blev mycket nöjd. Klippte av topparna en bit också. :)

tisdag 19 maj 2015

Blyg, jag?!

I går på jobbet så gick det förbi en kille.

Jag tyckte att han såg bra ut så jag hejade på honom.
Jag brukar göra det, hejja på folk, men var tydlig att han fick ett hej. ;)

När han hade gått förbi, bakom mig, så sa jag till min kollega:

"Han såg väldigt bra ut!"

Dagen flöt på och det var dags för den låååånga postrundan.
Då jag gick där i mina egna tankar, passerade jag truckar och killar som jobbade.
Helt plötsligt hör jag nån ropa:

"Hej!"

Jag vände mig om och där stod en kille, jag ropade, "hej," tillbaka.

Sen slog det mig...Var det inte han? Han som jag tyckte såg bra ut.

Jag gick för att hämta post och gick samma väg tillbaka.

Då stod han och några andra, närmare där jag gick.

Han stod med ryggen till och vände sig om snabbt när han skymtade mig gå förbi.

"Hej! Hur är läget?" sa han och log.

"Jo det är bara bra." svarade jag och log lite, samtidigt som jag fortsatte att gå.

Han stod kvar och tittade på mig.

Sekunden efter dök frågor upp i mitt huvud: "ska du inte fråga honom om hur han mår?
Tänk om han hörde vad jag sa till min kollega tidigare i dag??"

Jag blev helt plötsligt väldigt blyg, sa inget, och mitt leende brast ut i ett stort jävla flin!

Gud vad jag skämdes, inget poker face här inte!

Jag pinade på och försvann.

söndag 17 maj 2015

LCHF

Det är helt galet vad jag bra jag mår i magen av LCHF!

Har hört att jag kan lägga till rotgrönsaker och frukt längre fram, men jag måste låta tarmen fortsätta att vila.

Ingen värk i magen, ganska normal nr 2.

Helt fantastiskt!! :)

LCHF är ju jätte bra för alla, på många sätt. :)

För mer info kan man läsa:

http://www.kostdoktorn.se/

Min frukost i dag:

Riven ost i en stekpanna, går bra med skivad ost också.
Vänta några minuter, häll på en blandning av vispat ägg och en skvätt grädde och salt. (Själv använder jag herbamare, örtsalt.)
Mums!